Konsultbloggen
Alla drabbas av ISP'ers ovilja att implementera IPv6
2025-10-11
IPv4-adresserna blir en allt dyrare och mer svåråtkomlig resurs vilket slår hårt mot Sveriges småföretagare. Samtidigt går implementeringen av den nya generationens internetprotokoll, IPv6, i snigelfart hos många svenska internetleverantörer (ISP:er). Denna fördröjning skapar en digital klyfta som hotar att kväva teknisk utveckling och konkurrenskraft på gräsrotsnivå.
För den som inte är insatt kan diskussionen om IP-adresser te sig teknisk och avlägsen. Men för en småföretagare som vill leverera webbserver, erbjuda VPN-tjänster, eller utveckla nya IoT-lösningar, är frågan högst påtaglig. Utan en publik IP-adress är det i praktiken omöjligt att göra tjänster tillgängliga för omvärlden på ett enkelt och tillförlitligt sätt.
Internet byggdes på IPv4, som har en teoretisk gräns på cirka 4,3 miljarder adresser. Det lät som en oändlighet på 80-talet, men i en värld där allt från kylskåp till bilar är uppkopplade, är den gränsen sedan länge nådd. Konsekvensen är en akut brist.
För småföretagare innebär detta två huvudsakliga problem:
- Höga kostnader: Den fria marknaden har tagit över. Att köpa eller hyra en publik IPv4-adress har blivit en kostsam affär. Priserna har skjutit i höjden och för en nystartad verksamhet med snäva marginaler kan kostnaden vara en oöverstiglig tröskel. En svensk webbhotellsleverantör, Oderland, meddelade nyligen att de höjer priset för extra IPv4-adresser och hänvisar direkt till den globala bristen och Post- och telestyrelsens (PTS) rekommendationer om att främja IPv6.
- Carrier-Grade NAT (CGNAT): För att hantera bristen på IPv4-adresser placerar många ISP:er sina privatkunder bakom en så kallad Carrier-Grade NAT. Det innebär att flera hushåll och därmed potentiella småföretagare delar på en och samma publika IPv4-adress. Detta gör det extremt komplicerat, och ofta omöjligt, att öppna de portar som krävs för att driva en server eller tillhandahålla tjänster från hemmet eller det lilla kontoret. Man blir en passiv konsument av internet, inte en aktiv deltagare och skapare.
Denna situation tvingar småföretagare att antingen betala dyrt för specialiserade företagstjänster och webbhotell, eller att helt enkelt ge upp sina mest innovativa idéer som kräver direkt uppkoppling. Det är en direkt hämsko på den digitala ekonomin.
Lösningen finns här: IPv6
Lösningen på denna adressbrist är inte ny. Redan på 90-talet började utvecklingen av IPv6 och 2017 blev den helt klar som en standard, med sin 128-bitars adressrymd erbjuder ett i praktiken oändligt antal adresser – tillräckligt för att ge varje sandkorn på jorden en egen IP-adress.
Fördelarna med IPv6 är många och uppenbara, särskilt för småföretagare:
- Tillgänglighet: Varje enhet kan få en egen unik, publik IP-adress. Detta eliminerar helt behovet av komplicerad och prestandahämmande NAT. Att sätta upp en server eller en ny tjänst blir lika enkelt som att koppla in en dator i nätverket.
- Innovation: Med en outtömlig tillgång på adresser öppnas dörrarna för innovation inom exempelvis Sakernas Internet (IoT), smarta hem och nya peer-to-peer-tjänster som idag antingen är för dyra eller tekniskt komplicerade att förverkliga.
- Kostnadseffektivitet: IPv6 tar bort den artificiella kostnaden för adresser. Företag kan växa och addera uppkopplade enheter utan att oroa sig för att behöva köpa dyra IPv4-block.
- Framtidssäkring: PTS, Sveriges tillsynsmyndighet på området, är tydliga i sin rekommendation: en övergång till IPv6 är avgörande för att säkerställa en fortsatt fungerande och optimal digitalisering av samhället. Att inte anamma IPv6 är att bygga sin digitala närvaro på en föråldrad och begränsad grund.
Uppmaningen: Agera nu, ISP:er!
Trots att tekniken och rekommendationerna finns på plats, har utrullningen av IPv6 i de svenska privatkundsnäten varit anmärkningsvärt långsam. Studier och rapporter, bland annat från RIPE NCC, har pekat på att Sverige, som har en relativt god tillgång på IPv4-adresser historiskt sett, har halkat efter i IPv6-implementeringen jämfört med många andra länder.
Detta skapar ett moment 22. Så länge få privatkunder har IPv6, ser företag ett mindre incitament att erbjuda sina tjänster över den nya tekniken. Och så länge få tjänster kräver IPv6, känner ISP:erna inte pressen att påskynda sin implementering.
Men det är ISP:erna som sitter med nyckeln. Genom att aktivera IPv6 som standard för alla sina privatkunder kan de bryta denna onda cirkel. När en majoritet av svenska internetanvändare har tillgång till IPv6, kommer det att bli en självklarhet för företag att utveckla och erbjuda tjänster som drar full nytta av tekniken. Övergången från det gamla, begränsade IPv4-internet till det nya, obegränsade IPv6-internet kommer att accelerera dramatiskt.
Därför är budskapet till alla svenska internetleverantörer enkelt och tydligt:
Gör det lättare för Sveriges småföretagare. Sluta vara en bromskloss för innovation. Implementera IPv6 i era privatkunds-nät nu!
Det är dags att ge landets entreprenörer de verktyg de behöver för att konkurrera och bygga framtidens digitala tjänster. Framtiden är här, och den har en IPv6-adress.
En resa mot en mer flexibel molninfrastruktur
2025-01-31
I vår strävan efter att bygga en robust och skalbar molninfrastruktur för vår kunds behov har vi stött på en del utmaningar med den nuvarande lösningen, Proxmox. Även om Proxmox är en kraftfull plattform för virtualisering har vi upptäckt vissa begränsningar som hindrar oss från att uppnå den effektivitet och flexibilitet vi önskar.
En av de största utmaningarna vi har stött på är avsaknaden av ett API som möjliggör automatisk distribution av virtuella maskiner (VM:ar) baserat på tillgängliga resurser. För att lösa detta har vi tvingats utveckla vår egen "shim" – en anpassad lösning som fungerar som en brygga mellan Proxmox och våra automatiseringsverktyg. Denna lösning har dock visat sig vara komplex att underhålla och har inte alltid fungerat som förväntat.
Utöver detta har vi upplevt problem när vi använder Terraform, ett verktyg för infrastruktur som kod, när det gäller att hantera vår Proxmox-miljö. Återkommande timeouts och problem med PVEProxy, en proxytjänst som ibland kräver omstart, har försvårat våra försök att automatisera och effektivisera vår infrastrukturhantering.
Mot en mer molnliknande framtid
Med våra växande behov, inklusive hanteringen av Kubernetes-kluster, insåg vi att vi behövde en mer mogen lösning som kunde erbjuda den flexibilitet och skalbarhet vi sökte. Efter att ha utvärderat olika alternativ bestämde vi oss för att genomföra en Proof of Concept (POC) med Apache Cloudstack.
Cloudstack är en öppen källkods plattform för molninfrastruktur som erbjuder en mängd funktioner för att bygga och hantera privata och publika moln. Det är designat för att vara enkelt att använda och passar bra för mindre team som oss som behöver en kraftfull men lättadministrerad lösning.
Vår POC med Cloudstack har hittills varit mycket lovande. Vi har imponerats av dess administrativa enkelhet, vilket eliminerar behovet av stora specialiserade team. Dessutom har vi upptäckt att Cloudstack fungerar sömlöst med Terraform, vilket gör det möjligt för oss att automatisera vår infrastrukturhantering på ett effektivt sätt.
En annan fördel med Cloudstack är dess stöd för lifecycle management av Kubernetes kluster, vilket är avgörande för våra framtida behov av att hantera containeriserade applikationer. Med Cloudstack kan vi enkelt skapa och hantera Kubernetes-kluster, vilket ger oss den flexibilitet och skalbarhet vi behöver för att stödja vår kunds växande krav.